Lite besatt!?

Idag tänkte jag att jag skulle få ihop en välda massa steg. Jag gick till stationen, hade en massa lektioner och tyckte att jag flängde runt på skolan hela dagen. Jag hade t.ex. en 3-timmars-session utan rast pga bråk, lektion, betygssnack och prov. Men så värst många steg blev det inte. När vi efter årets kanske meningslösaste möte (70 minuters babbel om hur vi ska förhindra fusk på proven. Jag skojar inte: en del kollegor vill antingen förbjuda toalettbesök under prov eller åtminstone ta tid på eleverna hur länge de sitter på toan!) tog tåget tillbaka till Stockholm, hade jag bara kommit upp i ynka 4000 steg. Därför sa jag adjö till kollegorna redan i Årstaberg för en fin promenad i efterregnetsolen. Jag köpte mig en chorizo i Årstaberg för att inte hungra ihjäl på kuppen, och medan jag stod i korvkön ringde det plötsligt och någon ville ses. Denne någon fick vänta tills jag kommit ut ur skogen på andra sidan, dvs vid Skanstull, men sen blev det lite kaffe. Det saknades fortfarande steg och en tur upp på vinden med en flyttkartong och en tur till sopnedkastet hjälpte inte. Eftersom nätet låg nere och tv:n bara visade skräp tog jag därför en till promenad. När man samtidigt talar i telefonen går tiden mycket fort och vips var jag uppe i över 17000 steg! Nu är jag mycket nöjd och ska inte ta ett steg till idag! Men i morgon... Jag undrar hur länge den här ivern håller i, men det är väl bara att vara glad så länge det varar!